God Middag.
Fotbollen måste börja vårdas nu. Inte bara av de som styr äventyret, utan även av oss som tittar på. Att fotbollen är på väg att ätas upp av huliganer och alkoholpåverkade miffon är ingen tillfällighet. Fotbollen har accepterat för mycket av vad som hänt det senaste åren. Jag uppskattade inte Herbert Fandel i början av matchen, tyckte att han missade lite åt alla håll, men han växte. Herbert blev bättre och bättre och till slut visade han den inställning som alla inom fotbollen måste visa. Säg stopp, nu räcker det.
Sverige gjorde en galet bra första halvlek, kanske den bästa på flera år. Man var effektiva, man spelade smart, spelade runt bollen när man fick chansen. Passningarna var oftast bättre än förut. Och fram för allt ägde man matchen. Några minuter innan första halvlek tog slut kändes det som allt vände. Danmark tog tag i sitt spel på ett helt annat vis än förut, och kunde därför i den andra halvlek kvittera.
Sverige tappade allt. Man passade fel. Rensade bollen på danskar. Danmark flyttade upp, mer och mer för varje minut. Ett ledningsmål för danskarna var skrämmande nära. Men så får Sverige tag på bollen och trycker upp en sista gång. Bollen in i straff området, där Paulsen och Rosenberg står bredvid varandra, och där kommer skandalen. Nummer ett.
Paulsen tappar helt fattningen och kör ett slag mitt i magen på Rosenberg. Här växer domarteamet radikalt. Man pratar med varandra, om vad som hänt. Och kommer fram till att ett rött kort ska fram. Samtidigt står en kille på läktaren och ser vad som håller på att hända. Han känner hur känslorna rinner över, och springer därför in på planen. För att attackera domaren.
Det är tur att tre spelare på planen, från den danska sidan, är vakna. Hade inte de tre spelarna varit där, vet jag inte vem som hade varit det. Man kan leka med tanken att mannen som kom in på planen hade en kniv i handen, vad hade hänt då?
Efter detta har domarna en konferens mitt på planen och är överens om att man ska avbryta matchen för tillfället för att kunna prata med varandra på ett lugnare sätt. Minuterna går och till slut kommer alla spelare ut. De tackar publiken för visat intresse och samtidigt visas det på bildskärmen i Parken att Sverige vunnit matchen. Med 3 – 0.
Jag är stolt. Inte över det som hände igår. Utan av hjälten, Herbert Fandel. Att han vågar säga ifrån när saker och ting går för långt. Alla måste ta vid där Herbert nu slutar. Och göra nånting åt allt som hänt de senaste åren. Fotbollen måste bli ren från skit. Jag hoppas att UEFA tar allvarligt på det inträffade och läser det som Fandel vill förmedla. Han orkar inte med det här längre, någon måste sätta ner en fot. Och säga stopp.
Jaquezz.
