Så Nära Får Ingen Gå.
God Middag,
Så har det gått några dagar igen. Sedan jag skrev sist, menar jag. Och då och då så blir det sådana hopp, vad det beror på vet jag inte riktigt, men ibland måste man lägga tid på annat, jag får ju trots allt inte betalt för att skriva sådan här skit.
Har förresten allt mer fastnat för Kents album “Du & Jag döden” som jag tycker är mer eller mindre genialiskt, men när albumet kom ut tyckte jag att det var mer eller mindre en hög med skit. Visst är det mycket låtar som är lika varandra på det albumet, men who gives a F. Det är lustigt att man ändra uppfattning så fort. Så enkelt. Så odiskutabelt, egentligen.
Och det händer hela tiden just nu. Saker som jag hatat tidigare, eller iallafall inte tyckt något vidare om, visar sig vara roligt, gott, trevligt, underbart eller helt enkelt genialiskt. Och varför det är så vet jag inte. Kanske är det en fas i livet där man mognar. Har testat så mycket att man börjar om att testa det man förut inte alls tyckte om. Inser att man den här gången gillar det. Det kanske är mognadsfråga att tycka om ärtsoppa. Jag vet inte.
Samtidigt har jag alltid varit mogen. Inte så att jag alltid varit så mogen som jag är nu, men jag har alltid varit lite mognare än den där ungjäveln som springer runt och hela lägenheten för att han inte vill sova klockan åtta, som de inblandade trots allt kommit överrens om i ett svagt ögonblick under dagen.
Jag vill iallafall inte komma ihåg mig själv som det. Jag vet förstås egentligen inte. Men jag tror att jag alltid har varit mogen för min ålder. Så även nu. Och då är det ju på ett sätt konstigt att jag först nu börjar gilla t.ex. Ärtsoppa. Om nu inte Ärtsoppa är bland de omognaste som finns.
Kanske fanns det i mina tidigare år mycket omoget inblandat med Ärtsoppa. Ja, precis ni vet varför. Och därför ville jag inte ha något med ärtsoppa att göra överhuvudtaget, att ta i det omogna skulle skada mitt mogna tillstånd och göra kalvsylta, vilket jag förövrigt alltid tyckt varit gott, av min uppbyggda intelligens och mogenhet.
Och nej, jag vet. Mogenhet och intelligens har inget att göra med varandra, även fast man ibland undrar. Faktiskt. Ärligt talat.
Idag var man i köket. Varmkök trodde jag när jag gick till skolan. Visade sig att det blev disken. Och det är inga problem för mig, faktum är att jag tycker att det är skönt att vara där en vecka för att ladda om. Men det som blir lite drygt är när man sammarbetar med vissa personer i köket.
Jag ser mig som “över-average” i min klass. Det är många som blivit väldigt duktiga, men jag ser mig själv ändå som över-average. Och när man samarbetar med vissa personer så känns det som man dels får hålla koll på vad man själv ska göra, samtidigt som man måste/ska hålla koll på den personen man samarbetar med, och ge honom intiativet ibland. Men det är svårt. Och jag förstår då samtidigt hur svårt det kan vara att jobba med mig, när jag ibland blir tyst och inte tar egna intiativ.
Och det vet jag att jag måste förbättra, omgående. Och det tycker jag att jag gör också. Kanske kan då detta vara en bra träning, där jag får ta lite eget intiativ, gentemot en annan elev. Vi får väl se.
***
Och ikväll är det Champions-league final. Underbart. Men Drogba vill bort från Chelsea, och är det något jag lärt mig så är det att det då kommer att hända. När en spelare är öppen om att sticka, så sticker han snart.
***
Och ikväll är det Champions-league final. Underbart. Ronaldo vill inte bort från Man Utd, och är det något jag lärt mig så är det att det då kommer att hända. När en spelare påstår att han inte vill sticka, så sticker han snart.
Jaquezz.
Loading...