Sundance Kid.

Jaha, konstaterade jag mer analyserande än vanligt när jag kollade på mobilen och insåg att klockan var tjugo i sju, dags att kliva upp. Att jag just också gör det, kliver upp alltså, känns som den sista pusselbiten för att konstatera att jag faktiskt valt rätt utbildning. Det som gör det så intressant är att jag inte låter tidiga mornar stoppa mig, utan jag kliver upp, duschar och går till tåget, det är inte mer än så, det ska bara göras. Ärligt talat så har jag än så länge inte upplevt någon riktigt jobbig tidpunkt då jag inte orkat gå upp, det har flutit på bra att kliva upp den här tiden för att gå till tåget. Dock ska det ju understrykas att jag på intet sätt är en dagspendlare, även om det händer då och då även det.

***

Berlinmuren föll igår igen. Den där muren är ett väldigt intressant ämne, på alla sätt och vis. Jag mår lite dåligt över att vi i skolan inte läst så mycket om detta som jag önskat, jag vet inte varför. Personligen tycker jag överhuvudtaget att skolan på många sätt missar viktiga saker som hänt i historien, men det beror förstås mycket på vilken lärare som är vid rodret också. I dagens skola så fokuseras det väldigt mycket på andra världskriget, i alla fall när jag gick där, och det är också ett väldigt viktigt skede i världen, förstås, men det känns som att fokus kan läggas på fler händelser under 1900-talet.

***

Håkan Loob kommer längre och längre mot en ny liga i KHL. Jag vet egentligen inte varför, för jag är verkligen inte intresserad av att se svenska lag som åker på stortork mot ryska lag som jag aldrig hört talas om, men det är väl kanske bara jag? Håkan Loob verkar bestämd och har dessutom mången sportchefer med sig. Men det känns verkligen jättekonstigt att KHL överhuvudtaget vill ha med de här lagen, det är bokstavligen inte en sportslig där borta. Det känns faktiskt lite som att KHL tar till vilka medel som helst för att bli störst. Kanske tror man att det här kommer att generera ännu mer pengar, men det känns högst tvivelaktigt. Håkan Loob har föreläsning i skolan om någon vecka, skulle vara kul att fråga om det här, men det kanske inte passar sig.

***

Nej, nu lär jag nog göra mig klar. Gå, och lämna den här staden. Men tills nästa gång så kan jag ju meddela att min gamla blogg finns sparad här, om det nu vore så att man är intresserad av att bli nostalgisk för ett ögonblick.

Det känns tydligare och tydligare i kroppen att det är höst. Inte bara blir man trött så fort klockan börjar närma sig fyra, utan det finns också många andra perspektiv på det hela. För mig har oron att jag valt fel ännu en gång börjat smyga sig in i mig. Jag vet personligen att jag inte valt fel, för det här är precis vad jag vill hålla på med, jag är intresserad av media och jag vill jobba med det. Men mörker är alltid en aspekt som gör att jag mer och mer börjar fundera. Promenaderna där man går och funderar blir allt längre, och så fort något går emot så börjar man att tvivla. Men faktum kvarstår; det här är verkligen vad jag vill syssla med så det är bara att hålla hårt i handduken och kämpa vidare.

Jag hoppas innerligt att snön kommer snart, så att det blir ljusare och mysigare. Längtar dessutom en hel del till att åka skidor, och jag hoppas verkligen att jag får tillfälle att göra just detta i vinter. Tyvärr så blir tiden allt mer knapp för detta, mycket ska stämma, men någon tripp till Kungsberget borde inte vara helt uteslutet. Första gången jag stod på ett par slalomskidor var förra året, men det är nog bland det roligaste jag har gjort någon gång på vintern. Längdskidor är inte ens nära lika roligt, även om jag faktiskt åkt en del längdskidor också.

Annars vet jag inte vad det finns att diskutera just nu, det har varit en klassisk mörk måndag men mycket att läsa och lite lugn. Har efter helgens bravader dessutom varit rätt så trött, men det var det absolut värt. Fram för allt eftersom jag träffade på en gammal kompis, och även om vi faktiskt träffats mer det här året än tidigare, så är det fortfarande på tok för lite. Det var trevligt att få en pratstund och jag hoppas att vi ses mer inom en snar framtid.

***

Lars Jonsson blir borta i tre månader. Smaka på det. Det känns som ett rent helvete och många börjar redan nu tråna efter Kudroc i Brynäs, men ärligt talat så tror jag att Brynäs backuppsättning faktiskt räcker till. Löf och Bertilsson spelar otrolig stabilt och jag tror att det kommer att hålla i. Problemen kan uppstå vid eventuella landslagsuppdrag, då blir det jobbigt. På riktigt.

***

Det var också Fotbollsgala ikväll. Vilken pajasgala. Men det blir som vanligt när Sverige ska försöka hylla. Visst finns det roliga inslag, men Johan Glans med en fotboll och överjävligt självförtroende är tyvärr inte tillräckligt roligt. Inte är det speciellt roligt att se Kent spela playback och stjärnor som Zlatan på storskärmen heller.

***

Henke Larsson var inte heller på plats vilket för mig nästan framstår som pinsamt, nog för att killen är blyg, men en sista gång kan han väl vara på plats?

***

Avslutningsvis så var det dock en höjdpunkt med galan; Lennart Johansson fick pris. Den mannen, den mannen. Tack.

Kom att tänka på sen sak idag; det kan ju faktiskt vara så att många inte vet vem jag är, eller kanske blir reaktionen; “jaså, har du en blogg?”

I vilket fall som helst så kan det vara lämpligt att på en mer eller mindre allmänt vis presentera sig själv. Jag heter Jacob Henriksson och är bokförd i Falun, dock spenderar jag det mesta av min tid i Gävle där jag är född och uppväxt. Jag tog studenten i somras efter tre år på Hotell- och Restaurangprogrammet, som kan vara den vikigaste utbildningen som jag kom att genomföra under mitt liv. Inte för att jag har någon användning för den här utbildningen rent yrkesmässigt, dock har jag lärt mig mycket om min egen kropp och har det har gjort att jag idag har ett bättre liv än förut. Dessutom får jag ständigt höra att det minsann inte är något minus att kunna laga mat.

Anledningen att jag nu ställt kompassen mot Falun är att jag går en utbildning om Mediekommunikation där. Mitt stora intresse har alltid varit att skriva, och ibland blir det riktigt bra samtidigt som det ibland också blir mindre bra. Däremot vet jag att jag kan, men att jag kanske fortfarande måste utvecklas, därför tyckte jag att det var ett bra steg att lära sig hur media fungerar först och främst. Nu när jag påbörjat den här utbildningen kan jag ändå känna ett sug mot att bli informatör eller något liknande. I vilket fall som helst så känns det som jag att jag tar ett steg åt rätt håll.

Vad kan då en person som denne skriva om?

Förmodligen det mesta. Jag gillar politik, sport och musik. Där kan vi väl egentligen dra ett streck för vad det mesta kommer att handla om. Samtidigt skulle jag väl vilja säga att det mesta i livet handlar om just politik, sport och musik. Att dessa tre nämnda intresseområden sedan som gemensam nämnare har ekonomi och pengar rör mig inte i ryggen. Siffror har aldrig riktigt varit min grej.

Men välkommen till en rentré av en något kommunikativ 19-åring.

Detta är en omstart. Kanske inte som en comeback av Forsberg, eller någon annan som har lite pondus. Men för mig är det precis den comeback som känns mest vettig just nu. De senaste månaderna har min blogg mer eller mindre dött. Jag har uppdaterat ungefär en gång per månad och det känns inte vidare bra. Det som smärtar mest är kanske att jag vet att jag kan skriva, vilket gör det helt ologiskt att jag slutat med just detta. Men jag lovar mig själv och de som faktiskt läst den här bloggen tidigare att jag ska börja om nu, bli bättre och fram för allt hålla i bloggen ordentligt.

För att detta ska fungera så vet jag att jag måste göra lite ändringar. Jag har tagit bort alla inlägg som jag tidigare skrivit, detta för att underlätta att gå vidare. Det är från och med nu dagens läge som ska diskuteras, inte hur det varit, eller hur det kunde ha blivit. Även om jag älskar nostalgi så ska jag försöka att hålla mig uppdaterad till dags dato och inget annat. Det blir lätt oväsentligt när man diskuterar dåtiden, det vill jag inte. Jag vill leva här och nu, även genom min blogg.

Vad jag kommer att skriva vet jag inte riktigt, dessvärre kommer det väl att bli lika utspridda ämnen och ostrukturerat som förut, men jag har åsikter om det mesta och vill gärna vädra dessa.

Det här är kanske inte årets största comeback, men jag lovar att foten håller. Nu kör vi.