Jag drömde om en barndomsvän igår,
som telenäten drömmer om svalorna i vår,
Jag vaknade av bruset från maskiner i djup sömn,
Jag vaknade så lycklig över att äntligen ha drömt.

Klockan är halv två och jag sitter vid datorn. Håller på att sakta men säkert avsluta dagen. Det har varit en rätt skön dag med lite lagomt att göra som avslutades med NHL 10 samt gott sällskap. Lyssnade på Kent hela kvällen, gick från Röd till Hagnesta Hill vidare mot Verkligen och avslutade med Du&Jag Döden. Det är helt sjukt nivå det här bandet håller.

Det blir också en speciell stämning när man lyssnar på Kent, kanske speciellt under vissa låtar, men dom skapar alltid någon typ av stämning i sina låtar som nästan går att ta på. Den här bloggen är inte gjord för att hylla Kent i tid och otid, men bandet har blivit en stor del av min vardag och kommer därför fortsätta att nämnas.

Kent ger också utrymme för fundering, inte bara om vad låtarna handlar om utan man lämnas också sittandes med massa frågor om livet, universum och allting. Det är nog inte så deppigt som det låer, det är hälsosamt att fundera på livet ibland, även om det inte ska ske för ofta. Ibland finns det förstås även låtar som går lite väl långt in i hjärtat och ställer frågor som man kanske inte vill hantera just nu. Eller väcker känslor som man inte vill känna förtillfället. Eller varför inte förstärker känslorna man redan har.

Det händer mycket i mitt liv just nu. Jag känner verkligen det. Det är tur att det finns människor som man kan diskutera saker med och som lyssnar när det behövs. Och som fakitskt ställer frågor som man inte funderar på själv.

Men jag är ändå rätt säker på vad jag vill göra med mitt liv just nu. Även om saker och ting lär hända för att det ska bli verklighet så vet jag precis vad jag vill göra, och vad jag vill uppleva. Jag tänker leva mitt liv precis som jag vill, kommer inte vara rädd för vad andra människor säger, tycker eller ens funderar över. Jag har min egen vilja och jag kommer göra vad som står i min makt för att det ska fungera som jag vill.

Nu tänkte jag sova.

So I say Good Night.

Vilken jäkla helg. Den har varit fullständigt fullspäckad, vilket gör att det på sätt och vis är lite skönt att inte göra så mycket just nu. Fredagen var väldigt lyckad. Kommer inte ihåg när vi kom till Saints för alla tider den här helgen går ihop. Men vi var väl där rätt så tidigt ändå. Efter ett tag gick jag för att möta Mathias, och passade då också på att dela en cigarr med honom. Kände att det var dags att bjuda tillbaka, han har trots allt bjudit mig på en del

Mycket äldre folk på Saints den där tiden, förstår inte riktigt varför, men förmodligen är det väl det billiga priset, och faktumet att det faktiskt inte finns så många enkla pubar här i stan. Det finns väl Cheers, Interpool och Olles, men det är inte riktigt samma sak. I vilket fall som helst så blev vi ett gäng där på Saints och det var väldigt trevligt. Med lördagen i minne så kände jag att det började gå utför ett tag, men det löste sig faktiskt rätt bra och det visade sig att jag druckit lagomt för att orka med lördagen.

Vet inte när jag somnade på fredagsnatten, men den närmade sig väl förmodligen fem. Låg och pratade ett bra tag innan man somnade, vilket var trevligt!

Var väl hemma typ en och en halvtimme innan pojkarna skulle komma. När Tommy kom så startades NHL och ganska snabbt hälldes Jack och Cola upp. Ruskigt gott lär jag säga. Vet inte vad man ska jämföra det med, men en stark och härlig vaniljsmak finns absolut där. Låter jag som inte druckit det förut, men det händer inte alls ofta, det är nämligen tämligen dyrt. Men det tackar vi för!

Sen blev det någon till. Och några shots. Och några öl.

Sen var vi klara för att gå. Church Street blev första stoppet. Mycket trevligt, och en bra start på utekvällen. Åt en hamburgare som var riktigt god, möjligen förstärkt av behovet att tugga på något, men det är en bra restaurang, med rätt bra priser ändå.

Vi gick vidare för att hämta pengar. Jag och Tommy passade på att smita in på Goya. Helt obemärkt fick vi trampa runt, och hade vi haft lust hade vi kunnat ta vad som helst med oss ut.

Som tur är så är vi hederliga människor.

Kvällen avslutades med att jag hamnade i samma säng som jag några timmar tidigare lämnat. Trevligt. Sen att jag somnade lite tidigare den här gången känns nu i efterhand bara dumt, men annars hade jag väl varit helt förstörd idag. Vi får väl se det så.

Idag är allt bara segt. Men vilken underbar helg det varit.

Jag tackar alla inblandade för det.

Nu tar vi tag i vardagen, men först ska jag vara ledig imorgon.

Skönt värre.

Tillbaka i skolan, det känns skönt ändå, det betyder att det är sista föreläsningen innan helgen som snart ska till och börja. Har seminarium imorgon också, men klockan tre kan i alla fall en sak till bockas av innan helgen.

Annars lär jag säga att det är en bra dag idag. Jag känner mig fortfarande glad, vilket är skönt.

***
Nu är föreläsningen slut och jag fortsätter således att skriva. Nu är föreläsningen avslutad.

När jag kommer hem så väntar seminarieplugg pch hockey. Beroende på hur bra det går med uppgiften så får vi se hur mycket hockey det blir.

Nu ska jag testa om det fortfarande går att sova i Tågkompaniets stolar.

Hittils har det fungerat utmärkt.

Sitter på tåget påväg hem, och får nu uppleva en tid som kan betecknas som pre-iPhone. Har jailbreakat teleonen och då får den inte startas om, för då måste man i med telefonen och datorn och starta upp den med blackra1n igen. Vad som sker annars är att iTunes återställer telefonen och då försvinner alla program som man laddat hem via Rock eller Cydia. Nu har jag varken tillgång till USB-sladd eller blackra1n, så nu sitter jag här med ett block i högra handen och en penna i den vänstra.

Visst är det skönt att vara lite analog ibland, men då ska det vara på mina vilkor, inte på teknikens. Nu är det trots allt Human Error som ställer till det, eftersom det trots allt var jag som stängde av telefonen för att spara batteri.

I vilket fall som helst så sitter jag och funderar på livet just nu. Gick med i en grupp på Facebook nyligen som konstaterar hur mycket som kan hända på ett år. Det är egentligen helt sjukt hur mycket som hänt när jag tittar tillbaka på 2009. Det är så mycket som hänt att man blir rädd för vem man var innan.

Men det är i och för sig inte så konstigt att mycket händer på ett år, när man tänker på hur mycket som faktiskt kan hända på endast tre veckor.

Nu står vi still i skogen. Ännu en gång slås jag av hur fridfullt och fint det ser ut att vara utanför fönstret. Jag vet att snön är kall och oförlåtande, men ändå ser det mysigt ut. Tur att vi åker vidare, för innerst inne vill jag inte tvingas öppna dörrarna och slänga mig i en snödriva. Jag vet hur det kommer att kännas, knappast varken mysigt eller särskilt värmande. Eller?

Idag har det faktiskt ändå varit behagligt ute, vi närmar oss stadigt plusgraderna och slasket. Jag hatar slask, men jag vet också att det är oundvikligt innan våren och sommaren kommer, så ge mig nu.

Jag vet hur det är hemma nu. Mamma har säkerligen ringt min mobil flera gånger utan att få något svar. Förhoppningsvis inser hon att mina batterier (jailbreakförklaringen är allt för avancerad) tagit slut. Annars får jag deala med en panikslagen mor när jag kommer hem.

I övrigt så längtar jag något förbannat till helg, av flera olika anledningar. På lördag ska pojkarna ut och äta, och därmed fira John, och naturligtvis ska vi också fira Man Uniteds vinst mot Arsenal i matchen senast, eller vinst, var det ens en match överhuvudtaget?

Antar också att middagen följs av utgång och kopiösa mängder alkohol.

På fredagen blir det också utgång. Förmodligen inte en lika kraftig sådan, men likväl en lika händelserik. Vet inte riktigt vilka som ska med då, men jag ska kolla upp det under kvällen. Kanske finns det några till som är intresserade att följa med.

Det här blir ett långt inlägg, men det skiter jag faktiskt i, för ni som läser har bevisligen inget bättre för er, och det har inte jag heller just nu.

Ikväll nalkas det Biff och potatisgratäng, ska bli riktigt gott med ett stycke kött på tallriken. Åt förresten potatisgratäng till lunch idag också, då till lax. Riktigt gott var det, och som en extra touch så var det västerbottenost på gratängen också. Sveriges godaste ost?

Nu står vi stilla igen.

Undrar om jag ska hoppa i en snödriva den här gången?

Är det värt det?

Det visar sig.

God morgon.

Jo jag vet, jag sover för länge. Det lär bli ändring på det. Imorgon är det dags för seminarium och föreläsning vilket innebär att det blir en rätt så lång dag. Men med två lediga dagar får man väl helt enkelt offra sig lite för skolan också.

Nu blir det tid till plugg inför seminarieuppgiften och sen får vi se var den här dagen tar vägen. Tommy slutar sju så vi får väl se hur det ser ut då.

Annars då? Jo, tack, det är bra. Längtar till helgen igen, vilket känns lagomt hälsosamt när det bara är tisdag, så man får väl försöka fokusera på något annat ett tag.

Ibland är det sanslöst vad svårt det är att skriva. Det som upptagit mycket plats den senaste tiden är uträtt. Eller, kanske inte uträtt, men det är diskuterat. Vilket gör att det ibland känns helt meningslöst att blogga just nu. Men ibland dyker ämnen som igår upp i huvudet.

Kanske kommer det något liknande senare.

Tills dess; PLUGG!